lördag 26 november 2016

Trädgårdsdon och drömmar sent i november

 
Bronsgrodans bad.
Den bästa av novemberdagar är mild, stilla och med försiktig solljus som glimtar fram mellan blågråa skyar. För sådana dagar finns, även om de är korta. Såhär års går trädgården in i dvala, vintervilan och det händer inte så mycket. Tempot dras ner högst drastiskt. Kanske kan det upplevas som lite vemodigt, men även tillbakagång har sina fördelar. Och doftolvonen knoppar spricker och sprider sin väldoft redan nu.

När det inte gror och växer har man så mycket mer tid för att ta tag i mer långsiktiga projekt; åtminstone om man som jag älskar att vara ute. Det är en bra tid för att ta bort, ändra eller lägga till. Såhär års framträder strukturen så mycket bättre, och det är betydligt enklare att ta bort ett avlövat träd eller buskage än ett som står i full grönska. Som t.ex. rotskotten från krikonen, en gammal plommonsort, som i min trädgård kan sticka upp nästan varsomhelst och ofta på de mest olämpliga ställen. Eller att lägga ut ny singel.

En av mina favoritaktiviteter under vintern är stenletning. Eftersom jag bor i en relativt stenrik bygd
samlas stenar som plockats bort från åkrarna i rösen. Där kan man fynda. Mina favoritstenar är de platta, som är perfekta att använda som trampstenar, och de som är kantiga, nästan som om de vore helt eller delvis huggna. Det är väldigt kul att leta runt i stenhögarna. I trädgården använder jag dem som trampstenar i rabatterna eller singeln – för att det ska vara behagligare för nakna fötter. Även katterna uppskattar trampstenarna i singeln. De kantiga eller rundade använder jag för att kanta gångar eller rabatter.

Ett sedan länge påbörjat projekt med stenar är kirskålsrabatten. Eftersom jag är lite trött på kirskål tänkte jag försöka ersätta den med andra växter. Planen är en buskros och olika perenner. I höst har jag varit flitig och grävt upp kirskålsrötter. Jag räknar egentligen inte med att kunna övervinna kirskålen helt utan bara att få ett rejält övertag och ge den en så tuff match som möjligt. Ett enkelt och effektivt trick är att täcka jorden runt plantor med tidningspapper. (Ännu en fördel med att vara prenumerant.) 

Den, förhoppningsvis, fd kirskålsrabatten. Med katt.

För att få dagstidningarna mer hanterliga och formbara blöter jag dem först. När jag fått dem på plats runt plantan täcker man dem med ett tunt lager jord. Detta kriskåls- och ogrässkydd håller sig förvånansvärt länge. De kirskålsrötter som kan tänkas finnas kvar efter utrensningen tar sig garanterat inte igenom tidningslagret. Och är det någon som hittar en springa så är det bara att knipsa bladen. Utan blad klarar de sig inte i längden.

Kattfot, edelwiess o vattenspegel.
Bakom den före detta kirskålsrabatten finns en liten plats där det förr stod en oljetank. Där ska det i stället bli en liten sittplats inramad av vildväxande kaprifol, som behöver tämjas en smula, och ett bambubuskage. Bänken är redan på plats men ska kompletteras med ett stenbord, om jag får som jag vill. Men först måste ytan jämnas ut. Hela min tomt ligger i en sluttning och där oljetanken förr stod är marken delvis terrasserad. Jag har redan hittat den perfekta lösningen för att avgränsa den blivande sittplatsytan mot den lägre nivån, med ihåliga rektangulära betongblock. De här blocken fanns redan i gömmorna, mitt minimala garage är byggt av likadana betongblock. Det jag upptäckte var att om man i stället ställer dem på högkant blir det perfekta planteringskärl. Man tager vad man haver och ibland blir det helrätt.

Den första är redan fylld med grusblandad jord, för dräneringens skull, samt storbladig kattfot och
Kirskålsskydd.
edelweiss, som jag har planterat i höst. Nu är det bara att hoppas på att de klarar vintern bra. Den andra ska tätas i botten och få fungera som en vattenspegel. De sista två ska även de fyllas med växter. Vilka har jag inte riktigt bestämt än förutom att det ska vara någon form av stenpartiväxter. Ytan mellan kantstenarna och den något högre nivån där bänken står tänkte jag fylla ut med större stenar samt singel, som kullersten ungefär. Men jag grundar först med våta tidningar som skydd mot kvarglömd kirskål. Får väl se hur mycket jag hinner med. Men om vintern blir mild har jag gott om tid att dona och greja med mina stenar. Så frågan är vad jag ska hoppas på, vitt eller milt? Oavsett vilket så är jag lycklig som har en trädgård. Åtminstone för det mesta.