söndag 12 april 2015

Utan konstrunda i Ystad

Påskhelgen är över och även årets konstrunda, som pågick fram till den 12 april. Jag har aldrig varit där och kom inte ut på den i år heller. Jag tycker ju om att gå på utställningar och det verkar så trivsamt att kunna besöka olika konstnärer, men när jag får se deltagarlistan ger jag upp. Det är för mycket och för många för mig. Jag klarar inte av mängden. Dessutom finns det ju både den sydöstra, sydvästra, nordöstra och ytterligare någon konstrunda att välja mellan.

Jag vill ha lugn och ro när jag tittar på konst, absolut inte behöva trängas. Förutom vernissager då, som är en annan sak. Och så föreställer jag mig de små vägarna ute på Österlen, fulla av bilar med konstbesök i sikte, bilar överallt som parkerar än här, än där och glada och käcka människor som dräller runt; och då tappar jag lusten totalt. Men jag har ju aldrig varit där. Det är kanske inte alls så det är, utan bara i mina fördomar? 

Lena Mattsson fängslar.

Om du är som jag, och inte heller kom ut på någon konstrunda, så kan jag rekommendera en utställning som jag besökte helgen innan påsk, Varning för känsliga människor på Ystad Konstmuseum. Ystad Konstmuseum är en liten pärla. Vackra lokaler, bra saker för barn i museibutiken och en liten men naggande god permanent utställning. Vid närmare eftertanke är det faktiskt ett av mina favoritmuseer.

Utställningen Varning för känsliga människor är en samlingsutställning på temat livskris sammansatt av konstnären och kuratorn Ola Åstrand. Han deltar själv med fyra grafiska tryck Kraftverk där det ingår motiv av transformatorstationer, som alltid har fascinerat mig. Förbjudna och dödligt farliga, och därmed spännande, och på sitt sätt vackra med sina runda isolatorer av grönaktigt glas. Andra höjdpunkter är Lena Mattssons filminstallation The Unspeakable, om alltför tidig död, och Annika Liljedahls och Leifs Claessons skulpturer, för att bara nämna några. Både 14-åringen och 3-åringen gillade Mattssons film, även om de inte brydde sig om vad den handlade om, och hittade även andra verk som intresserade dem. Så ja, utställningen funkar även i sällskap med barn.
Elisabeth Moritz I stormens öga

Sammanfattningsvis är det en rik och spännande utställning om ett allmänmänskligt och ständigt lika aktuellt ämne. Det finns även en enkel katalog att köpa med sig hem som stöd för minnet, eller om man vill läsa mer. Jag är inte helt övertygad av psykolog Joanna Ethertons texter om verken, men å andra sidan tycker jag att det är ett bra och intressant försök.

Utställningen pågår fram till den 3 maj. Parkerar gör man precis utanför, eller promenerar de 200 meterna från pågatågstationen. Vill man fika mer än det lilla museicaféets biscotti kan man äta Wallander-bakelser på kondiset intill, eller något annat. Så om du också missade konstrundan – åk till Ystad och bli glad, utan påsk.

Leif Holmstrand Adjusted Babies

Foto (c): Michael Rosenberg 

Vill du bli  berörd på ett djupare plan – läs då Kristin Nords utmärkta artikel där hon intervjuar flera av konstnärerna:
http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/de-har-skapat-i-krisens-spar/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar