måndag 23 juni 2014

Teckning från grunden


Vi är nog många som beundrar skickliga tecknare och som gärna skulle vilja förbättra vår egen förmåga. Jag har tagit hjälp av en ambitiös, ung man, mr S, för att visa hur man kan komma igång med att teckna. För med idog övning, uthållighet och ett gott sittfläsk (gärna kompletterat med en vadderande blöja, som inte bara sparar sittmuskulaturen utan även att tid förspills på onödiga toalettbesök) kan man nå långt. Oavsett vilka förkunskaperna är.

Materialet är a och o. Papperet är dock av mindre vikt, menar S. Det är bara en yta för tecknandet, åtminstone såhär i början. Men testa gärna olika underlag, det kan ge spännande effekter. Undvik dock tapeter, bordsdukar och liknande ytor. Vissa personer kan vara mycket känsliga för sådana övningar. Färgerna däremot är av avgörande betydelse för den kreativa glädjen. Jag började med traditionella vaxkritor, berättar S. Känslan i handen var behaglig men färgernas lyskraft är begränsad och linjerna blev inte tillräckligt stringenta.

Det som verkligen fick det att lossna för mig var filtpennor i storpack, fortsätter S. Nu är det egentligen inte mängden som är det avgörande för tecknarglädjen, även om storpack ger en känsla av rikedom. Däremot kan storpack ge vissa arbets- och koncentrationsproblem då pennorna lättare ramlar ner på golvet. Och ju fler som ramlar ner desto fler får man plocka upp. Såvida man inte har en villig assistent vid sin sida. (S var till en början mycket nöjd med sin assistent, P. Men han visade sig senare vara en verklig besvikelse. Till exempel vägrar P plocka upp pennor som ramlat ner på golvet och hävdar att S ska plocka upp dem själv! Problem uppstår också när P ska hjälpa till med att teckna brandbilar, efter 2-3 stycken strejkar han. S råd är att man kan inte vara för noggrann när man väljer assistent.)


Antalet färger är inte avgörande utan det viktiga är att rätt färger finns med. S föredrar grönt. En annan viktig detalj är korkarna. Glöm inte att sätta på dem direkt när du är färdig med pennan. S är mycket noga med detta. Om du använder kulspetspenna, välj dem med kork. Inte klick-pennor. Detta med är att ta av och sätta på korken bidrar till ökad närvaro och den positiva känslan, enligt S.

Börja träna på att teckna cirkelformade linjer. Be gärna en erfaren tecknare visa hur du ska gå till väga. Tänk på att vara avslappnad i handen och använda hela armen. När du känner att de sitter är det dags att höja svårighetsgraden och gå över till små runda former. Kom ihåg att hålla munnen stängd. Dreggel ger så fula fläckar på papperet och i värsta fall kan färgen flyta ut.

Övergå så till raka streck. Låt formen styra färgvalet. Rita många och ge inte upp utan träna på. När du känner dig säker på detta, prova att rita kors och tvärs.

Pointilism. Eller med andra ord – prickar. Det kan verka enkelt och banalt men är svårare än man kan tro. Tänk på att inte pricka för hårt, det sabbar pennan. I värsta fall kan det, åtminstone enligt vissa pedanter (som P), bli märken i bordet. Variera mellan gruppvisa och utspridda prickar. Glöm ej att stretcha handleden efteråt. Prickande kan vara en ansträngande teknik.

Så här långt kommen har du gått igenom de tre grundläggande teknikerna. Du behärskar nu alla beståndsdelar för att kunna teckna din första huvudfoting, alternativt en bil om du föredrar det. Du kan också göra som S och kombinera dem ohämmat i fria abstraktioner till ett spännande sammelsurium av färger och former.

Se inte din teckning som färdigställd direkt utan gör som S: Återvänd, jobba vidare och låt teckningen växa fram organiskt. När du har den första stora strukturen klar, själva skelettet, fyll på med små detaljer. Jobbar du på riktigt bra kanske du till och med kan få se din teckning utställd på kylskåpsdörren, till allmän beundran. Lycka till!

Papperssorten är enligt S mindre viktigt. Ett enkelt papper kan tvärtemot ge en extra dimension åt bilden.


Konstpedagogens kommentarer: Det här är en utomordentlig ung tecknare, endast två år gammal. Han har en imponerande ihärdighet och beslutsamhet. Att dela upp de olika momenten tills de sitter perfekt är helt rätt teknik. Självklart varvat med ett friare tecknande. S sätt att ta ut svängarna och hans idoga arbete med de små detaljerna är exemplariskt. Även färgbehandlingen är på en hög nivå, där favvo-färgen grönt lyser igenom. Jag ser med spänning fram emot hans första huvudfoting som jag gissar kommer att bli något exceptionellt.